The Swedish Language

Swedish is a small Scandinavian language spoken in northern Europe. It’s the administrative language in Sweden and some regions in Finland and belongs to the Germanic language family. This means that Swedish is related to German, Dutch, and English but also, more closely, to Danish and Norwegian. In fact these languages are more or less mutually intelligible (depending on how much exposure the listener has had to the languages) because of the common origin in Old Norse.

If you already know one of these languages, Swedish will definitely feel somewhat familiar to you.

Greetings

Now, let’s learn your first bit of Swedish! To greet someone in Swedish, you use the word hej (hello), which sounds much like hey in English. However, this is not an informal expression but the most common neutral greeting. It’s one of the most important bits of Swedish that you could ever learn.

Simple sentences

Swedish is considered easy to learn in that sense, that you don’t need to modify words depending on whom you are talking about. In English, for instance, you have to conjugate the verb, as it’s called in fancy linguistic lingo, depending on who performs the action.

Can you spot which word är is related to?

So to start constructing sentences in Swedish you only have to have a subject: a thing that IS something. Jag (I) and det (it) are good words to start with. Then you move on with är (am, are, is) and then you add something that your subject is going to be.

Jag är amerikan.
I'm an American.

Jag är britt.
I'm a Brit.

Det är bra.
It's good.

In the beginning of your learning journey, Swedish is an easy language – at least if you already speak a so-called SVO-language. This means that your basic word order relies on a Subject (the one doing something), a Verb (the action) and, if needed, an Object (whatever the action affects), in that order. Because of this, a lot of sentences can be translated into English word by word:

Han är student.
He is a student.

Jag äter flingor.
I eat cereals.

Thus, you can construct easy sentences in this manner: Jag är [adjective, occupation, whatever you can be].

What makes Swedish so easy in the beginning is the lack of several constructions, which you might be used to in English. This also means less new stuff to memorize!

For instance, Swedish verbs only have one form for each tense and completely disregard who is performing the action. This also means that Swedish lacks a continuous form and needs you to fall back on the basic form for the tenses even though the action is ongoing. Thus I eat and I'm eating are both expressed with äter. This is important to know right from the start, since many students try to shoehorn an är into this phrase. This also means that we NEED a subject in Swedish.

Present tense of vara and äta

Greetings

Tjenare, tjena and tja are all modifications of tjänare and are common greetings in Sweden. You will also come across these phrases in a formal setting when someone tries to act a bit more causal.

Following a greeting we mostly see a question for the health situation of the conversational partner. Beside the common Hur mår du? you might come across these:

Hur är det?
How is it?

Hur är läget?
How is the situation?

Vad händer?
What is happening?

Sörrö and hörrö

Sörrö/serru is ser du and hörrö/hörru is hör du, you see and you hear. You can translate these expressions with you know.

Jo, serru, jag var tvungen att göra det.
Well, you know, I had to do it.

Jo, hörru, jag var tvungen att göra det.
Well, you know, I had to do it.

Hörrö is also used as an interjection to get the attention of someone or to initiate a conversation:

Hörrö, kom tillbaka!
Hey you, come back here!

Hörru du, har du varit i Sverige någongång?
Can I ask you, have you ever been to Sweden?

Keep in mind that you don't write this but you say it. Thus the different ways of writing here.

Liksom

In Swedish, like in English, we have filler words that don't really mean much in the sentence they are used. For English speakers it's common to say like a lot. In Sweden we use an equivalent to that actually: liksom. A synonym, also used like this, is typ. Another common filler word is ba which is an abbreviation of bara.

Pronunciation rules

Ending consonants

A lot of words get their endings dropped in spoken Swedish.

Verb-endings

Also the endings of the verb forms preterite and supinum are dropped.

Jag jobbade hårt igår.
/ja jobba årt igår/
I worked hard yesterday.

Jag har jobbat hårt den här veckan.
/ja ha jobba årt den ä veckan./
I've worked hard this week.

Contractions

Words that end on a G or D in particular lose that consonant when the following word begins with a D. This D is then turned into an R. It is of note that this "rule" only works for a couple of words. Particularly we have pronouns (du, dig, "dom", det) and då.

This phenomenon is also turning up with other consonants and unemphasized vowels. In particular when they normally get dropped in spoken language.

This contraction occurs where the people roll their R since this is done in the front of the mouth with the teeth similarly to how you construct a D.

Dom

The pronouns de and dem are most of the times pronounced like dom and according to our little rule sometimes rom. This even confuses native speakers when they are writing. They sometimes think that dem is the correct spelling also for de.

Subject

De är här.
They are here.

Object

Jag ser dem.
I see them.

Spoken Swedish

Dom är här.
They are here.

Jag ser dom.
I see them.

Joakim: Hej allihopa och välkomna till vår första lektion i den här kursen, eller kurs, det är mer en podcast, för er som redan kan rätt avancerad svenska. Med mig idag har jag min bror Ludvig.

Ludvig: Hej.

Joakim: Säg “hej” till publiken.

Ludvig: Ludvig heter jag.

Joakim: Och idag tänkte vi prata om de nya sedlarna som kommer ut nästa vecka.

Ludvig: Japp.

Joakim: Det är så…

Ludvig: Kommer de ut redan nästa vecka?

Joakim: Japp.

Ludvig: Men gud.

Joakim: Den 1:a oktober ska vi få nya 20-lappar, 50-lappar, vi ska få en 200-lapp, det är nytt…

Ludvig: Just det.

Joakim: …och så ska vi få en ny 1000-lapp.

Ludvig: Vi får väl en ny 100-lapp också, eller?

Joakim: Ja, nästa år.

Ludvig: Ja, just det, den kommer inte än, nej.

Joakim: Precis.

Ludvig: Okej.

Joakim: De sedlarna som vi har nu, det är ju de som vi har växt upp med, ju.

Ludvig: Ja, de har ju förändrats, de har ju ändrat lite utseende.

Joakim: Ja, säkerhetsgrejerna, så att det ska bli svårare att förfalska, de grejerna har ju uppdaterats men själva motiven är ju desamma. Nu är det ju så att 20-lappen, det är en författare på, Selma Lagerlöf, och hon kommer bli utbytt mot Astrid Lindgren faktiskt och det tycker jag är bra. Astrid Lindgren är… Det är ju fler i utlandet som känner till Astrid Lindgren än som klänner till selma lagerlöf även om det är många som känner till Nils Holgersson som Selma Lagerlöf har skrivit.

Ludvig: Precis. Det är väl fler som känner till Astrid Lindgren i Sverige också skulle jag kunna tänka mig.

Joakim: Ja, så är det nog. Selma Lagerlöf börjar bli lite gammal. Så den nya 20-lappen, den kommer att ha Astrid Lindgren och Pippi Långstrump på sig
och det ska handla om Småland där ju Astrid Lindgren kommer ifrån och som till exempel Emil utspelar sig.

Ludvig: Och Astrid Lindgrens värld ligger där. Där har vi varit.

Joakim: Precis dit måste vi åka igen. Det var roligt .

Ludvig: Ja, det msåte vi.

Joakim: Ja, det var länge sedan nu.

Ludvig: Ja och min fästmö längtar efter att åka dit.

Joakim: Jag kommer ihåg när du… Vi var ju där och du köpte en Herr-Nilsson.

Ludvig: Ja

Joakim: Eller du fick en Herr-Nilsson som du tappade på campingen sedan, så vi fick köpa en ny.

Ludvig: Ja, jag cyklade runt med den och då var den borta sedan.

Joakim: Så 20-lappen som vi…

Ludvig: Och du hade en Lilla-Gubben.

Joakim: Just det, men den har jag kvar för jag tappade inte den.

Ludvig: Nej, men jag har ju också kvar min.

Joakim: Ja, men du tappa första.

Ludvig: Fast det är inte orginalet men den ser likadan ut.

Joakim: Ja, precis. 20-lappen som vi har nu, den är väl, vad är den, blå och grön, va? Den är lite blå och grön, så, och den som kommer nu med Astrid Lindgren kommer vara lila.

Ludvig: Blå-lila.

Joakim: Ja lila. Violett står det på Riksbankens hemsida.

Ludvig: Ja, ja.

Joakim: Om vi ska vara korrekta. Sedan får vi en 50-lapp. På den nuvarande 50-lappen har vi en sångerska, Jenny Lind, som… Hon är ju berömd men det är inte så många moderna människor som kanske känner till henne nu.

Ludvig: Nej, jag har ingen koll på…

Joakim: Nej och det är en gul 50-lapp och den kommer faktiskt fortfarande vara gul, eller gul-orange kommer den vara nu, med Evert Taube på.

Ludvig: Oj, Evert Taube känner man ju igen.

Joakim: Det är ju en svensk trubadur, en sjöman, som… Han var på sjön och skrev massa sånger som idag många kan.

Ludvig: Han höll till i Göteborg.

Joakim: Precis, han är ju ett viktigt kulturarv. Han har skrivit många visor, så det tycker jag är rätt att han får en, att han uppmärksammas på en sedel.

Ludvig: Ja, det tycker jag också

Joakim: Eftersom han höll till i Göteborg är det Bohuslän som kommer vara på baksidan.

Ludvig: Ja.

Joakim: Så det är det landskapens som uppmärksammas med. Det är en fyr där och det är hav och så.

Ludvig: Är det hällristningar?

Joakim: Ja, det är hällristning. Det är något som är väldigt specifikt för Sverige, de här hällristningarna, att man kan gå ut i naturen och plötsligt stöta på en sten när… med massa bilder på som folk ritade eller ristade in för så många år sedan. Jag vet inte, vad var det, var det på stenåldern, va?

Ludvig: Det var väl stenåldern, ja. Det var inte igår.

Joakim: Nej, det var inte igår. Någon som många utomlands känner till är Ingmar Bergman, vår ganska kända filmregissör.

Ludvig: Ja.

Joakim: Som tyvärr avled för några år sedan men han höll igång länge och har gjort många filmer som många filmälskare, alltså många klassiker som många cineaster gärna tittar på.

Ludvig: Exempel?

Joakim: Vi har ju Fanny & Alexander som visas till jul i TV jämt och vi har Sjunde Inseglet.

Ludvig: Den är väl mest känd.

Joakim: Det är någon som spelar schack med Döden. Det är väl den den scenen som många utomlands känner till, som många gjort parodi på och han ska få pryda den splitternya 2-kronorssedeln.

Ludvig: 200-kronorssedeln.

Joakim: Vad sa jag, då?

Ludvig: Du sa “2-kronorssedeln”.

Joakim: Och han ska få vara på den splitternya 200-kronorssedeln. En sedel som vi inte haft på länge i alla fall, jag vet inte, hade vi någon 200-kronorssedel förut.

Ludvig: Det har vi väl aldrig haft. Jag tror inte det.

Joakim: Det kommer resultera i färre sedlar i plånboken i alla fall, så den inte är lika tjock.

Ludvig: Är den tjock?

Joakim: Tanken bakom den här nya sedeln är väl att det ska vara lättare att hantera kontanter med tanke på att kontanthanteringen minskar i Sverige eftersom många betalar med kort.

Ludvig: Precis.

Joakim: Så det lilla som man har ska bli ännu mindre antagligen, lättare att hantera och räkna. Och på baksidan har vi GOtland med Raukarna.

Ludvig: Gotland, där han vistades och spelade in film.

Joakim: Precis. Han har ju eller hade en villa på Fårö där.

Ludvig: Jag var aldrig där. Jag har bott på Gotland men jag var aldrig på Fårö, tyvärr.

Joakim: Nej det… Fårö är populärt att åka på semester till. Alltså det är många som åker till Visby för att festa. Många stockholmare. Men det är många som åker på semester med familjen till Fårö…

Ludvig: Det har jag hört.

Joakim: …där de hyr hus.

Ludvig: Så finns det får där också.

Joakim: Och den sista selden, som ska komma nästa vecka… Vi ska ju få fler sedlar nästa år och även mynt men den sedeln som kommer nästa vecka är 1000-kronorssedeln. Den ser man inte så ofta, eller hur?

Ludvig: Nej, det gör man inte. Det är väl en kung nu?

Joakim: Nu är det Gustav Vasa faktiskt.

Ludvig: Gustav Vasa. Just det.

Joakim: Det är en svart eller grå, grå-vit, sedel med Gustav Vasa på som jag tror jag bara sett den en gång i mitt liv. Man brukar ju alltid betala med två 500-lappar om man ska betala 1000 spänn.

Ludvig: Ja, 500-lapp är vanligare.

Joakim: Men, i alla fall, så finns det… så finns det väl ett behov av den här 1000-kronorssedeln eftersom de kommer uppdatera den. Och på den nya 1000-kronorssedeln kommer vi ha Dag Hammarskjöld som var en svensk diploimat som, vad var det, han störtade, va?

Ludvig: Han störtade under Kongokrisen.

Joakim: I alla fall var han FN:s generalsekreterare vid en tid och efter sin död fick han Nobels fredspris, så att utomlands är han också rätt känd med tanke på vad han gjorde för fredsarbete och jag vet att han har många gator uppkallade efter sig och sådana saker. På baksidan av den här sedeln kommer vi ha Lappland.

Ludvig: Sveriges största landskap.

Joakim: Det är det med… Jag antar att det är med färst invånare. Bor det någon där? Det är liksom…

Ludvig: Kanske… jo, men Kiruna ligger ju där och det är inte en så stor stad.

Joakim: Förutom Kiruna är det Sveriges sibirien, typ.

Ludvig: Ja.

Joakim: Det är kallt och ingen bor där, men visst.

Ludvig: Precis, det är väl färre… mer renar än människor.

Joakim: Ja. Och den här sedeln, från att ha varit grå-svart, kommer den bli, ja, vad är det, hudfärgad, orange-brun, liksom.

Ludvig: Rostfärgad, typ.

Joakim: Precis.

Ludvig: Ja.

Joakim: Så det är de här sedlarna vi kommer få nästa vecka då. Från den 1:a oktober är de här giltiga och, jag vet inte, de gamla sedlarna, de kommer väl antagligen vara giltiga en tid till?

Ludvig: ja, de är… de här första försvinner, jag tror att det är i sommar nästa år…

Joakim: Så pass!

Ludvig: …har jag för mi.g

Joakim: Så om det är så att ni åker till Sverige på semester nu i vinter, ni kanske vill åka skidor i Sverige eller till nästa sommar då att ni behöver inte bli förvirrade när ni har två olika sedlar med samma valör, alltså om ni får två 20-lappar och ena är en helt annorlunda lapp så ska ni inte bli förvirrade.

Ludvig: Precis.

Joakim: Det handlar alltså om en ny sedel och en gammal sedel och inte om monopolpengar. De svenska monopolpengarna är mycket, mycket mindre.

Ludvig: Är de?

Joakim: Ja, de är ju jättesmå. Så det var allt vi hade att prata om idag. De ny sedalarna kommer alltså ut den 1:a oktober 2015, alltså nästa vecka, och jag hoppas ni gillade det här formatet på lektion.

Ludvig: Ja, det är lite annorlunda.

Joakim: Ja, precis, så ni får gärna kommentera och säga vad ni gillade och vad ni gärna skulle vilja att vi pratar om nästa gång.

Ludvig: Två tomater gick över en väg och blev påkörda…

Joakim:…och då sa den ena: “kom nu ketchup så går vi…”

Ludvig: “…och äter hamburgare.”

Joakim: Då så, tack för att ni lyssnade och vi ses i nästa lektioenn, podcast, program, vi hörs, hörrni!

Ludvig: Ha det gott!

Joakim: Hej då!

Ludvig: Hej då!

A [ɑː] K [koː] U [ʉː] B [beː] L [ɛl] V [veː] C [seː] M [ɛm] W [dʊbəlveː] D [deː] N [ɛn] X [ɛks] E [eː] O [uː] Y [yː] F [ɛf] P [peː] Z [''sɛːta] G [geː] Q [kʉː] Å [oː] H [hoː] R [ær] Ä [ɛː] I [iː] S [ɛs] Ö [øː] J [jiː] T [teː] [/siis-tbl]

Vowels In Swedish we differentiate between hard and soft vowels. Hard vowels are A, U, O and Å and the soft ones are E, I, Y, Ö and Ä. This is important for some consonants since soft vowels change their pronunciation. Furthermore, we divide them into long and short vowels. A vowel is long:

• when they are emphasized and no consonant follows (bi [biː] bee)
• where they are emphasized and only one consonant follows (bil [biːl] car)

• when a double consonants follow (puss [pɵs] kiss)
• when two or more consonants follow (häst [hɛst] horse)
• when it isn't emphasized or just softly pronounced (fågel [foːgəl] bird, tomte [''tomtə] father christmas)

Hej allihopa och välkomna till en ny serie på långsam svenska.

I den här serien kommer jag tala om olika ämnen men på ett så naturligt sätt som möjligt. Det betyder att jag kommer att tala långsamt men vissa ord uttalas inte som de skrivs. Det kan vara ord som “det” som ofta uttalas “de”, “är” som ofta uttalas “e”, “att” och “och” som ofta uttalas “å” och “de” som ofta uttalas “dom”. Det här är dock inte så konsekvent, så uttalet varierar.

I det här avsnittet kommer jag att tala om mitt hemland Sverige. Sverige är ett nordiskt land som är en del av den skandinaviska halvön och ligger mitt emellan Norge och Finland. Sverige har även en broförbindelse till Danmark. Sverige är en monarki, vilket betyder att Sveriges statschef är en monark. För tillfället är detta en kung. Men kungen har ingen verklig makt idag utan Sverige styrs idag av ett parlament som kallas för “riksdan” eller riksdagen och en regering som leds av en statsminister. Sverige är alltså en monarki men på samma gång en demokrati och styrs för tillfället av partierna Socialdemokraterna och miljöpartiet.

I Sverige talar man svenska men det finns även fem officiella minoritetsspråk. Språk som har en särskild status. Det är finska, meänkieli, samiska, jiddisch och romani. Sverige ligger även väldigt norrut och många tror att Sverige är mycket kallt men tack vare Golfströmmen som går precis utanför Norge är Skandinavien inte så kallt som andra länder på de här breddgraderna. Sverige, i alla fall södra Sverige, har i princip samma klimat som centraleuropa. Det kanske är lite kallare men ändå inte så kallt. Annars så ser Sverige ut på olika sätt eftersom Sverige är ett långt land. Man brukar kalla Sverige för “vårt avlånga land”. I Norrland har vi till exempel berg. Gränsen till Norge utgörs av en bergskedja som kallas för Skanderna. Och i södra Sverige, i Skåne, påminner naturen om Danmark eller Nordtyskland.

Okej! Vi hörs i nästa avsnitt. Ha det bra så länge. Hej då!